Överkörd
På lördagen var vi hos syrran och svågern och firade dem. De hade öppet hus och jag tror att vi säkert var närmare 50 personer där samtidigt och då kan ni tänka er ljudvolymen 🙉
Jag var helt kokt i skallen när vi åkte hem och var helt gråtfärdig. Jag hade egentligen velat prata mer med några andra som också var där men jag klarade liksom inte att både försöka föra en normal konversation samtidigt som jag försökte försvara mitt huvud från ljudmattan.
När det är så mycket ljud och människor som rör sig på liten yta blir det som blixtar i ögonen och som om någon kör in en stämgaffel rätt in mot skallbenet.
När maken tyckte att vi skulle åka hem efter ett par timmar tyckte jag först att det var väldans vad han blivit osocial men jag fattar ju nu att han tänkte på mig 💗
Igår åkte vi till ett naturreservat och promenerade en liten sväng med hundarna, det var välbehövligt för min hjärna.
Idag känns det som att någon varit ute och festat med min kropp utan mig eller möjligen använt mig som kastdocka på ett brottningsläger 😂
Någon partypingla kommer jag aldrig att bli, jag får inse att jag är och förblir en riktig skogsmulle även om det är kul att leka Askungen en liten stund. Inte lika kul efteråt förstås 😉
❤️