Massage

Igår var jag och fick massage och healing som jag fick i mors dagspresent av mina underbara barn 💖


Den här gången valde jag en hot stone massage där man får mjuk massage med oljor och varma stenar. Det var helt underbart skönt för hela kroppen.

Tyvärr så har massören flyttat hem sin mottagning vilket betyder längre väg för mig och jag tror att det var bilkörningen på sammanlagt en timme som gjorde att jag fick migrän på kvällen även om bilkörningen gick bra utan några incidenter. Enda incidenten var att GPSen ville ta mig in på varenda uppfart förutom masdörens :-p

Det var kul att massören kände att jag hade en helt annan energi i kroppen nu, en lättare och piggare energi.

Så såg hon att jag hade problem med tarmen och behövde äta mer grönt. Det stämmer att min tarm är i olag just nu och jag har sedan en tid tillbaka tappat all matlust för någon typ av kött vilket antagligen är kroppens sätt att säga att jag bör undvika kött just nu.

Det var i alla fall så nöringsterapeuten förklarade det för mig när jag gick hos honom och frågade varför jag helt plötsligt fick total avsmak för vissa livsmedel.

Hur sjuk måste man vara?

Nästan dagligen läser jag på facebook om personer som får avslag på sina ansökningar om sjukpeng och sjukersättning av helt horribla anledningar.


Om du kan ringa till FK och fråga efter din ersättning är du tydligen arbetsför.

Om du kan skjutsa ditt barn någon kilometer till skolan är du också arbetsför.

Om du kan uträtta ärenden som att hämta ut dina egna mediciner är du arbetsför.

Om du kan fixa din egen mat är du arbetsför. Jag kan fortsätta räkna upp anledningar i all oändlighet.

Men kan det verkligen vara meningen att man måste vara helt beroende av andra för att räknas som tillräckligt sjuk för att få sjukpeng?

Visst x kanske kan ringa till FK men vem vet hur länge x sedan ligger däckad på grund av ansträngningen.

Ibland har man faktiskt inget val, man måste göra saker man egentligen inte orkar.

Jag och säkert många andra sjuka trodde att det skulle bli bättre när stupstocken i sjukförsäkringen togs bort men istället har man infört någon slags nolltolerans mot att ens få försöka klara sig själv.

Jag lider med alla er som slagits och slåss för att få någon ersättning där ni hela tiden måste bevisa att ni är så sjuka som ni är.

Något är väldigt fel när läkarnas intyg inte längre räknas som trovärdiga, när det inte spelar någon roll att arbetsförmågeutredningar visar att arbetsförmågan är noll när handläggare utan att ens ha träffat vederbörande ger avslag på avslag.

Bråkiga händer

Betyder att det ganska ofta hamnar saker på golvet när jag är i farten.


Det mesta är ju ofarligt för Bella att få i sig men vi vill ju ändå inte att hon kastar sig över allt. Hon är kastrerad vilket betyder att det inte är något fel på aptiten och det mesta kan slukas innan man hinner blinka så vi har tränat väldigt mycket på att hon måste vänta på ett varågod.

Är hon duktig och söker ögonkontakt kan hon få något annat gott eller kanske det som matte har tappat. Det funkar för det mesta.

Idag så lyckades jag feppla ut en hel påse med hundgodis på golvet och Bella gick fram, vädrade lite och tittade sedan på mig för att få ett varsågod.

Åh så glad jag blir att träningen har gett utdelning. Bella fick så klart några bitar som belöning medan resten åkte ner i påsen igen. Det tog visserligen tre försök innan jag lyckades få de vilda godisbitarna att stanna kvar men då blev det ju bara ännu mer träning för Bella ;-)


Besökstoppen