Planering

Om några veckor gifter sig min lilla skrutta. Tänk att den där lilla kavata tjejen som sprang efter sin bror och hans kompisar och terroriserade dem, badade i bäcken med kläder på varje vinter trots att killarna sade att isen inte skulle hålla och man måste testa själv, och som inte kunde vänta på mamma och pappa när man skulle lära sig cykla så tog saken i egna händer och det går jättebra att använda buskar som broms om man inte riktigt lärt sig fotbromsen, tänk att just hon nu är en vuxen kvinna som ska gifta sig. Jag kommer inte alls att gråta på bröllopet, jag kommer att storböla och fulgråta 😂

Min klänning är fixad sedan länge men jag måste komma iväg till frissan och köpa hårfärg så jag får färgat håret. Maken tyckte jag kunde låta frisören färga håret för en gångs skull men då ska man änna orka vara i den miljön i mer än 30 minuter 😜

Så kom jag på att jag behöver nylonstrumpor och en snygg liten handväska 😮 Och så har vi den lilla detaljen att jag egentligen bara orkar en aktivitet i veckan förutom de dagliga rutinerna och den utflykten går ju till Stellas fysioterapeut.

Så jag får nog gå på lite adrenalin några veckor nu och så har vi ett veterinärbesök till Stella inplanerat där vi ska se hur vi går vidare med hennes höftproblem. Jag är livrädd för vad han kommer att säga men vi gör självklart det som är bäst för Stella.

Och så har vi skördat alla våra äpplen eftersom vi inte ville ha älgen på fler besök och då måste vi ju ta hand om dem också. Så det där med en aktivitet i veckan går liksom åt pipsvängen. Men jag är lite stolt över mig själv. Jag tänkte bäddat rent i sängen idag för peppar peppar så har ingen hund kräkts i den på ett tag men så kom jag på att det räcker med att göra äpplesaft idag så nu klappar jag mig på huvudet och säger duktig flicka 😂



Händer inget men ändå är det fullt upp.

Här händer egentligen inte så mycket men ändå känns det som att jag har fullt upp. Det är väl så det blir när orken är begränsad och man måste planera in mer vila än aktivitet. Och då är ju allt från att klä på sig och borsta tänderna till att fixa något att äta aktivitet.

Och av naturliga skäl så lägger jag en hel del tid på hundarna och då framförallt Stellas rehabträning. Övningarna i sig tar ju inte så lång tid men måste planeras noga samtidigt som jag måste känna in hur Stellas ork är för dagen.

Och om ni nu tror att Bella blir åsidosatt så får hon göra precis samma övningar som Stella. Även om hon inte har dåliga höfter, vad vi vet, så mår hon ju inte dåligt av lite fysisk träning.

För egen del är nog händerna i sämre skick än någonsin. Lederna värker och jag har svårt att greppa saker för att inte tala om att öppna förpackningar. Och det tar ju en massa extra energi att kämpa med allt från att öppna sojamjölken till att knäppa brallorna.

Jag hoppas att det bara är något tillfälligt nu när det är rått och regnigt. Och jag har börjat fundera på hur jag ska överleva vintern. Igårkväll frös jag så att det kändes som att det var dags för vinterjackan och det var ändå 13 grader. Hur ska det då bli när det är minus 13 😂

Rehab

Idag var jag på rehabträning med Stella. Det var faktiskt första gången som fysioterapeuten inte möttes av en skällande Stella, bara sådär tio gånger behövdes det tydligen 😂

Fysioterapeuten tycker att Stella utvecklas bra och att vi ska fortsätta precis som vi gör men att vi ska lägga lite mer fokus på att massera hennes rygg som lätt blir lite spänd när hon varit igång mycket och hon leker allt tuffare med Bella vilket är väldigt kul att se.

Fysioterapeuten såg också när Stella ställde sig upp mot mig på bakbenen och blev väldigt imponerad av hennes styrka och att hon kunde sträcka ut så bra nu. 

Det märks att hon musklat på sig en hel del och fysioterapeuten såg att musklerna spelade som hon uttryckte det. Något man ju bara ser när hon är blöt annars skymmer ju pälsen musklerna. Vi som ser Stella varje dag blir lätt lite blinda för hennes framsteg så det är extra kul när vi får bekräftelse på att det händer grejer 😊

När jag stod och torkade Stella efter träningen så hoppade hon helt plötsligt upp på en sådan där yogaboll som ser ut som en jordnöt. Inte nog med att den är högre än henne, hon var helt obekymrad om att den var väldigt instabil. 

Efter vi kom hem kraschade både Stella och jag i soffan. Jag har tyckt att det är konstigt att jag tar helt slut efter rehabträningen men maken påminde mig om att jag både kör dit och hem och sedan motiverar Stella så det kanske inte är så konstigt 😜

När vi gick vår lunchpromenad som blev en eftermiddagspromenad med Stella i vagnen så mötte vi två stora älgar. Kan inte påstå att jag var jättekaxig när de sprang en sådär tio meter ifrån mig.

Sedan vi flyttade hit har jag nu sett älgar, rådjur, vildsvin, räv, grävling, rovfåglar, ugglor, vessla och orm. En del lite mer spännande TT möta än andra 😃

Besökstoppen