Livstecken
Tyvärr har ju vädret inte känts riktigt som sommarväder under makens första tre semesterveckor men vi har hunnit med en liten campingtur på några dagar.
Vi valde en liten camping med bara drygt 40 platser i Småland och tänkte att det skulle bli mindre ljud för min känsliga hjärna men nope 😂
Vi hade en barnfamilj mitt emot oss där ena ungen antingen körde en radiostyrd bil eller stampade på någon leksak typ stomprocket som lät. Till och med hundarna tyckte han var jobbig 😂
När ungen äntligen gick iväg en stund med sin bil tog pappan fram en drönare som han körde med ovanför våra huvuden.
På andra sidan hade vi två herrar i medelåldern som pratade allt högre ju mer flytande de intog och de pratade ganska sent och så hade vi några äldre herrar som satt ute och pratade ett par meter från vår husvagn vid 5 halv sex på morgonen så behövdes inte många timmar innan min hjärna kändes som ett öppet sår som någon kör ner en nål i.
Sedan var vi hemma några dagar och laddade mina uttjänta batterier för att i söndags åka och hämta vår valp, en liten lillebror till tjejerna.
Så nu är man som småbarnsförälder igen med vakna nätter, springa ut och kissa sjuttioelva gånger och rädda tjejerna från en överenergisk och envis lillebror 😂
Jag är inte riktigt pigg nu om man säger så. Hjärnan har rymt och jag mår illa mest hela tiden men när man ser hundarna leka och pussas alla tre då är allt sådant glömt 😉
