Sommartid :-/

Igår gick jag och lade mig i sängen vid tiotiden som vanligt. Jag brukar ju ha svårt för att somna på kvällarna och det har ju inte precis blivit lättare när man ställt om klockan till sommartid. Antar att det tar ett tag för kroppen att fatta att den ska anpassa sig efter klockan :-P
 
Jag sätter på teven som vanligt och väntar på att ögonlocken ska kännas tunga. Blir faktiskt lite avundsjuk på maken som säger god natt, lägger huvudet på kudden för att fyra sekunder senare sova. Hur gör han för att hans kropp ska fatta att klockan inte bara är nio?
 
Efter ett par timmar i sängen så kan man tycka att det borde vara varmt under alla mina täcken men icke sade nicke. Det är så kallt att jag ligger och huttrar. Jag inser att jag inte kommer att somna om jag ligger och fryser så jag går upp och tar på mig min tjocka och varma morgonrock och kryper ner i sängen igen.
 
Undrar varför jag fryser så, jag har ju tagit det lugnt idag? Efter en stunds funderande kommer jag ju på att jag haft ett lite för hektiskt schema den sista tiden. Inte undra på att jag tror att jag orkar mer än jag gör när jag inte fattar att det kan vara viss fördröjning på "kraschen".
 
Men nu börjar jag ju mitt nya kloka liv (man kan ju alltid hoppas) så då kanske jag förstår lite bättre vad som faktiskt gör mig sämre och vad jag klarar av utan att få negativa konsekvenser. 
 
Är det inte konstigt att kroppen inte fattar det där med sommartid på kvällen/natten men på morgonen så vaknar jag klockan åtta i alla fall? Då har den fattat sommartiden minsann :-(
 
 
 
 

Forskare finner ledtrådar till kognitiv dysfunktion hos ME-sjuka

Jag delar en  intressant artikel som jag översatt via Google eftersom jag själv inte klarar att läsa på 
engelska längre :-)

Forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health har identifierat ett unikt mönster av
immun molekyler i ryggmärgsvätskan hos personer med
myalgisk encefalomyelit / kroniskt trötthetssyndrom (ME / CFS) som ger insikter i grunden för
kognitiv dysfunktion-frekvent beskrivet av patienter som "hjärndimma" -
Så samt nytt hopp för förbättrad diagnostik och behandling.
I studien som publiceras i Molecular Psychiatry, Mady Hornig, MD, och kollegor använde immun
testmetoder för att mäta nivåerna av 51 immun biomarkörer som kallas cytokiner i
ryggmärgsvätskan hos 32 personer med ME / CFS i genomsnitt sju år,
40 med flera skleros och 19 icke-sjuka kontroller.

Forskarna fann att halterna av de flesta cytokiner, inklusive den inflammatoriska immun molekylen,
interleukin 1, var deprimerade i individer med ME / CFS jämfört med de andra två grupperna,
matchande vad som sågs i blodet studie på patienter som hade sjukdomen i mer än tre år.
En cytokin-eotaxin-upphöjdes i ME / CFS och MS grupper, men inte i kontrollgruppen.
"Vi vet nu att samma ändringar i immunsystemet som vi nyligen rapporterade i blodet hos personer
med ME / CFS med långvariga sjukdomar är också närvarande i det centrala nervsystemet,"
säger Dr. Hornig, professor i epidemiologi och regissör av translationell forskning vid Centrum för
Infection and Immunity på Mailman School.
"Dessa immunfynd kan bidra till symtomen i både perifera delar av kroppen och hjärnan, från
muskelsvaghet till hjärndimma."
Konsekvenser för diagnos och behandling "Diagnos av ME / CFS är nu baserad på kliniska kriterier. Våra resultat ger hopp om objektiva
diagnostiska test för sjukdomen samt potentialen för terapier som korrigerar obalansen i cytokinnivåer
ses hos personer med ME / CFS i olika skeden av deras sjukdom ", tillägger W. Ian Lipkin, MD, John
Snow professor i epidemiologi och föreståndare för Centrum för Infection and Immunity.

Det finns prejudikat för användning av humana monoklonala antikroppar som reglerar immunsvar i ett
brett spektrum av sjukdomar från reumatoid artrit till multipel skleros. Men forskarna observera att
ytterligare arbete behövs för att bedöma säkerhet och effekt av denna strategi.

Här hittar ni originaltexten:
http://medicalxpress.com/news/2015-03-scientists-clues-cognitive-dysfunction-chronic.html

Var ska man dra gränsen för självständighet och när går det över till dumdristighet?

Idag fick jag ett mejl från en person som läser bloggen. Den här personen har en tid känt att jag pressar mig alldeles för hårt men tvekat över att mejla mig eftersom det faktiskt är svårt att få fram omtanke och kärlek i text. Jag vet, det händer ju att personer missförstår det jag skriver här ibland ;-)
 
Jag får säga att jag blev hemskt glad och tacksam för det här mejlet, jag behövde nog skakas om lite grann. Bara för att jag inte rasar ihop i en liten hög betyder det ju inte att jag faktiskt orkar göra allt det jag faktiskt gör. Alla mina symptom blir ju självklart värre ju mer jag pressar mig.
 
Jag har svårt att förstå hur lite jag egentligen orkar och jag har svårt att acceptera att jag är så sjuk som jag egentligen är. Jag har tänkt många gånger att jag orkar ju mycket mer än många andra med ME men gör jag verkligen det? Är jag bara väldigt bra på att pressa mig långt över min egen förmåga? Jag vet ju faktiskt inte hur mycket bättre jag skulle kunna må om jag lät kroppen ta det mycket lugnare. 
 
Min familj blir frustrerad när jag tackar nej till hjälp de erbjuder som exempelvis när jag stod och gjorde fruktsallad. Jag tycker att det går bra men familjen ser en darrande och skakade spillra som nästan skär fingrarna av sig. Var ska man dra gränsen för självständighet och när går det över till dumdristighet?
 
Maken sade faktiskt i helgen att han tycker det är svårt och jobbigt när jag är så tjurig. Han vill ju inte bara ta frukten från mig och göra fruktsalladen för då känns det ju som han omyndigförklarar mig.
 
Jag plågar ju inte bara mig själv utan jag utsätter min familj för massa onödig oro också. Nej, skärpning Nilla!
Från och med idag ska jag verkligen försöka tänka efter hur mycket som är rimligt för mig att göra och inte pressa mig så hårt. Ska nog till och med börja skriva lite dagbok så att jag förstår själv var min gräns går.
 
Ett stort tack till dig som skrev mejlet (du vet ju själv vem du är <3)  Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är att du tog dig både tid och energi att skriva till mig. Tack <3
 
 
Besökstoppen