Hembesök av arbetsterapeuten

Nu har jag haft hembesök av arbetsterapeuten. Hon skulle se om vi hade något bra ställe att parkera elrullstolen jag ska få på prov. Hon tyckte inte att varken garaget eller källaren dög då hon trodde att temperaturen skulle gå under 7 grader på vintern.
 
Visserligen är inte garaget isolerat men jag har svårt att tro att temperaturen skulle sjunka så lågt även om det är minusgrader ute och i källaren som visserligen inte är isolerad för att bo i står ju ändå värmepannan som alstrar en hel del värme. 
 
Så nu måste vi ansöka om bostadsanpassning hos kommunen för att kunna få ett separat garage till elrullstolen. Känns ju onödigt när vi egentligen har plats men men, nu är det som det är. Då blir det några veckors väntan på beslut sedan får vi se vad som händer. Ska i alla fall prova ut rullstolen nästa vecka.
 
När arbetsterapeuten ändå var här så tittade hon på min arbetsstol jag har i köket. Benen domnar bort så fort jag sitter på den mer än några minuter, antagligen för att någon nerv kommer i kläm. Hon försökte ställa in den på alla möjliga sätt men inget hjälpte så nu skulle hon se om hon hade någon arbetsstol till barn som passade min rumpa bättre. 
 
Ha ha, jag är inte stor men en barnstol? Kanske kan få en färgglad med något roligt motiv då, nej skämt åsido så är jag tacksam bara jag får något som fungerar.
 
 

Fick fyndat en del

Fick fyndat en del på klädkällaren igår. Köpte två par nya jogginbyxor eller mysbyxor kanske är bättre att kalla dem. De jag hade hemma passade jättebra när jag vägde en sådär arton kilo mer än nu så mysbyxor i rätt storlek behövdes.
 
Passade också på att köpa lite tights, är ju perfekt att ha när "vanliga" kläder gör för ont att ha på sig men känns mer klätt än mysbyxor. En varm och go tröja och lite annat smått och gott blev det också. 
 
Eftersom barnen körde till och från Klädkällaren och vi hade med Elin som jag körde runt i butiken så tog jag inte alldeles slut av shoppingturen, bara nästan ;)
 
Igår kväll fick jag för mig att slänga ihop en liten chokladkaka för att fira att sonen fått anställning när skolan slutar. Jag passade på att smita ut till köket när sonen och maken var ute och körde en sväng och dottern med pojkvän var på gymet.
 
Tyvärr blev kakan allt annat än lyckad. Kanske beror det på att jag bytte ut riktiga ägg mot äggersättning eller kanske beror det på att ugnen inte verkar fungera som den ska på vår spis. Misslyckad kände jag mig i alla fall. Jag menar hur svårt kan det vara att få ihop en chokladkaka, även om det är utan ägg, gluten och laktos?
 
När vi satt där och fikade den misslyckade superkladdiga kakan så rann all min sista energi ut ur mig som om någon dragit ut bottenpluggen. Jag kommer inte ens ihåg hur jag kom i säng. Men jag vaknade i sängen i morse efter en hel natts sömn så till sängen kom jag på något vis.
 
Det som är konstigt är att jag sovit hela natten. Ibland behövs det inte alls mycket för att jag ska få en bråkig och stökig natt och sedan kan jag sova hela natten fastän jag helt klart gjort för mycket för mitt eget bästa. Jag blir verkligen inte klok på den här sjukdomen. 

Måste ju passa på

Igår väntade vi på den fruktansvärda stormen hela dagen. Vi stormsäkrade utsidan, barnens träningar ställdes in och vi laddade med massor av levande ljus. Hur skulle vi drabbas av stormen i vårt nya hus? Skulle takpannor flyga av? Skulle vi få strömavbrott?
 
Vi väntade och väntade, tyckte aldrig det blev värre än en normal höstdag. Visst det kom en del riktigt starka vindpustar, vi kunde höra det vina runt husknuten, soptunnan blåste omkull och vi hade faktiskt strömavbrott i säkert en hel minut.
 
Det var ju riktigt skönt att det inte blev värre men visst kände man sig lite lurad av alla katstrofvarningar under hela dagen. När maken hörde av sig och meddelade att hans arbetsplats stängt tidigare och sonen kom hem tidigare från skolan då trodde i alla fall jag att det skulle bli en riktigt tuff vända.
 
Dottern och jag gick för säkerhets skull ett varv runt huset idag för att se att allt såg bra ut och det gjorde det. Det låg lite fler smågrenar på tomten än vad det brukar göra men det var allt så nu kan vi med gott samvete hämta sonen vid hans skola när han slutar vid lunch och åka iväg på shoppingtur till Klädkällaren.
 
Måste ju passa på att umgås med mina barn när jag får chansen. Många gånger saknar jag att kunna göra spontana saker med barnen som att bara dra in till stan och ta en fika tillsammans. Men att planera in en liten utflykt någon gång ibland ger också ny energi till batterierna och har vi tur så kommer vi dessutom hem med en massa fina fynd.
Besökstoppen