Dessa magar

Usch, ingen rolig dag idag. Lyckades kanske få två-tre timmars sömn totalt i natt så kroppen är allt annat än pigg. Hela kroppen darrar som ett asplöv utan att jag gör något och hjärtat tickar på som om jag kör ett tufft träningspass.

Idag är det marknad i vårt lilla centrum som jag gärna hade gått på men det får bli en annan gång. Min IBS-mage bråkar dessutom mer än vanligt så jag håller mig gärna nära en toalett. Vill helst inte gå på toa, det gör så ont i min blödande tarm men vad gör man? Ska försöka få en tid till min läkare när hon är tillbaka från sin semester. Hon säger att hon inte vet vad hon kan göra men hon kanske kan skicka remiss till en tarmspecialist i alla fall. Tänk om jag har så här ont i onödan?

Jag börjar bli rätt trött på all energi jag måste lägga på kontakter med vår vårdcentral. Nu gäller det dottern som haft problem med sin mage länge nu. Hon har varit på flera besök på vårdcentralen och igår när hon ville beställa en ny läkartid hänvisade de henne till primärvårdsakuten. De sade att de inte hade några tider på flera veckor på vårdcentralen.

Vi åkte till primärvårdsakuten i går kväll och där kan de inget göra eftersom de inte gör några utredningar men vi träffade en väldigt bra och förstående läkare. Han tyckte att det var dags att vårdcentralen tog hennes magproblem på allvar och att vi skulle kräva gastroskopi och ultraljudsundersökning av magen. Läkaren tyckte det var orimligt att låta en 17-åring gå runt och ha så ont i magen utan att göra några grundligare undersökningar. 

Så idag ringde jag upp vårdcentralen, jag var ju på lite lagom dåligt humör redan innan, och pratade med en sjuksköterska som helt plötsligt kunde få fram en tid till dottern redan på måndag. Tänka sig, de kan när de vill. Nu ska vi bara övertala läkaren om att skicka remiss till de undersökningar som läkaren på primärvårdsakuten föreslog. Läkare brukar ju inte uppskatta när man som patient kommer med egna krav.

 

Nattrim

Det är mörkt och tyst

från huset hörs inte ett knyst

 

min kropp vill bara vara vaken

när jag borde sova bredvid maken

 

min kropp den gör ont

kan säga att lederna kör enad front

 

vill ju bara sova

snälla kroppen kan du lova

 

att du snart blir trött

så jag kan sova sött

när ska jag då ladda batterierna?

I natt var det dags för en sådan där jobbig vakennatt igen. Jag är för matt och svag för att kunna gå omkring och försöker jag ligga eller sitta så gör det ont överallt och ben och armar domnar hela tiden.
 
Det brukar bli några timmar i soffan där jag vänder och vrider på mig, försöker bulla upp med kuddar och filtar medan jag slötittar på något dåligt teveprogram och häller i mig vatten i mängder. Till slut kan min bråkiga kropp tänka sig att sova ett par timmar till.
 
Det är en sak att hantera ständig värk och svaghet på dagarna, det går även om det inte alltid är kul men när jag inte får en ordentlig paus från det här eländet ens på natten, när ska jag då ladda batterierna? 
 
Idag har det varit en väldigt lugn och seg dag, kroppen orkar inte många knop. Det är skönt att det är varmt i alla fall,då är värken lite mildare. 
 
Eftersom dottern var ledig från skolan idag så passade hon på att köra mig så att jag kunde uträtta lite ärenden som att hämta ut mediciner på apoteket. Perfekt, hon får övningsköra och jag får hjälp.
 
 
Besökstoppen