Allmänt villebråd.
När man har sjukersättning så anser gemena man att de har rätt att vara ens övervakare och tala om allt man inte får göra eftersom de som skattebetalare anser sig betala min lön.
Ja jag lämnade hemmet igår för en hundaktivitet som tog en minut. Man har max tre minuter på sig så längre än så får det inte ta.
Är jag bidragsfuskare och skattesnyltare bara för det?
Jag förstår inte att det kan röra upp så starka känslor. Vad är skillnaden mot att jag kanske sitter hemma och målar, handarbetar eller läser en bok? Eller får sjuka inte lämna hemmet?
Varför känner sig folk så lurade på kakan? Är man avundsjuk på alla de dagar då jag inte ens orkar duscha? Är man avundsjuk på all värk jag har? Är man avundsjuk på att hjärnan fungerar väldigt sporadiskt? Är man avundsjuk på allt roligt jag missat under mina år som sjuk?
Nej knappast men så fort man stoppar ut näsan och försöker leka frisk och normal då är man missundsam och börjar skrika om bidragsfusk.
Vill ni ha min välbetalda (OBS ironi) ledighet får ni allt ta alla krämpor också. Det går liksom inte att bara plocka russinen ur kakan.
Hade jag kunnat välja hade jag valt att arbeta kvar på mitt ansvarsfulla, intressanta och rätt välbetalda jobb som ekonomiansvarig men tydligen så valde jag att bli bidragssnyltare istället. Måste vara för att det ser snyggt ut i CVt 😛