Fest.
Igår var vi på 50-års fest med en hel del nya människor och folk i alla åldrar. En väldigt trevlig tillställning som kändes lite som det ultimata testet för på hur mycket friskare jag blivit. Det är ju rätt trevligt om man kommer ihåg vad folket heter och att man presenterat sig.
Vi var där i runt fyra timmar och hade faktiskt med oss Bella då det hade blivit lite länge för henne att vara själv hemma.
Hon var hur lugn och trevlig som helst och uppskattade att få massa uppmärksamhet. Hon lyssnade och kom direkt när jag visslade eller sade hennes namn. Det fanns små barn med som jag inte ville att hon skulle resa sig upp mot och altandötren var öppen och jag ville inte gärna att Bella skulle se sig om på eget bevåg i omgivningarna.
Som ni förstår gick mycket av min energi till att hålla koll på Bella men självklart så pratade jag en del med de andra gästerna också. Hon som hade festen sade att jag såg frisk ut. I alla fall tyckte hon det när vi kom ;-) Det är ju alltid trevligt att se pigg ut.
När vi satte oss i bilen för att åka hem kändes det som att jag lämnat kvar hjärnan på festen, jag var helt tom, slut, kaputt. Men jag tror inte att jag hann göra bort mig på festen, inga tappade glas och inga grodor som hoppade ur munnen.
Man är lite som Askungen som måste skynda hem från balen innan man förvandlas tillbaka till sitt vanliga slitna jag.
Idag har jag ont i halsen och lymfkörtlarna känns som fotbollar i armhålorna. Vilken tur att vi åkte när vi gjorde :-p
Så kul att Du kunde mingla omkring på festen och att få höra att man ser frisk ut :) bättre än att folk säger OJ SÅ TRÖTT DU SER UT!! då är det lätt att hålla sig från skratt ;-)
Duktiga Bella, men Du ska vara stolt över Dig själv som har lyckats fostra lillvovvan så bra <3
Att Du nu mår sämre är ju inte helt oväntat även om det så klart varit trevligare att må bra.
kram