Julgodis, psykbryt och brända fingrar.
Idag var dagen då jag skulle slå på stort och göra eget julgodis. Strunt samma att jag vaknade av att Bella kräktes och att vi inte kunde somna om eftersom hon fnyste konstant i en timme efteråt :-p
Efter en sen frukost börjar jag göra lite knäck med assistans från maken. Inte kom jag ihåg att det tog en evighet att få knäcken tillräckligt varm. Det funkar ganska dåligt med en kropp som inte vill stå upp.
När vi ska hälla upp den varma knäcksmeten i knäckformarna lyckas jag bränna mig två gånger. Det är inte att rekommendera att doppa fingrarna i 130 grader knäcksmet :-p
På eftermiddagen försöker jag mig på att göra fudge fast kroppen egentligen satt stopp för länge sedan. Har man en plan så har man.
När vi lyckas bränna fudgen så kastar jag in handduken. Jag orkar inte mer.
Jag vill ha godis som alla kan äta på julafton oavsett allergier och jag skulle vilja ha in en julgran och kanske någon tomte eller två. Helst innan jul :-p
Maken hittar mig på toa med tårfyllda ögon och lovar att fixa allt. Men jag vill ju också fungera, jag vill också fixa och jag vill definitivt inte köra slut på maken.
Det blir så tydligt när det närmar sig jul att man inte funkar som man borde.
I min hjärna är jag fortfarande pigg och ambitiös och vill fixa den "perfekta" julen. Synd bara att kroppen inte riktigt är med på noterna.
Nämen vännen :(( kram!
Jag brukar göra i micron , tar alldeles för lång tid det andra. Att få över knäcken i formar funkar rätt bra om man häller från gräddpaketet. Men det bästa är knäcktratt. Helt meningslösa tips just nu. Så läs dom en annan dag. Nu vill jag bara ge dig massa kramar ❤️❤️