Jag kämpar

Varje dag kämpar jag, andetag för andetag, steg för steg trots den eviga starka motvinden och trots kvicksanden som för alltid omger min kropp.
 
Jag börjar bli trött nu, orkar inte kämpa längre. Jag vill helst bara lägga mig ner och försvinna på ett moln till ett ställe där kroppen blir lätt och det åter igen går att andas.
 
Men så kommer en ängel och viskar i mitt öra, du kan inte ge upp nu. Du får inte överge din familj. Känn istället deras kärlek lyfta dig på sina vingar så att du kan fortsätta kämpa andetag för andetag och steg för steg. 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Anonym:

Kram på Dig!!!

Svar: Kram <3
Nilla

2 Anonym:

Jag vet hur du har det och jag vet att det lättar vissa dagar och så småningom blir det bättre och bättre...
Har kämpat i 28 år och idag sitter jag i min fåtölj och är fortfarande gift och lycklig med min man och mina underbara barn, som älskar mig trots att jag ibland tycker jag inte duger till nått och bara sabbar deras liv med min sjukdom.
Men, låt inte sjukdomen styra ditt liv, gör det själv
och tänk på allt det fantastiska du ändå kan trots allt
Och vad du har runt dig och
att du är en fantastisk människa för många, även utanför din familj.
Kram från mig till dig och alla med ME...❤️
Ge aldrig upp!
Gina.

Svar: Tack, jag kommer nog aldrig att ge upp även om det känns så vissa dagar. För visst kommer det bättre dagar även om det känns svårt när paniken infinner sig efter att man sakta bara känner sig svagare och svagare. Kram <3
Nilla

3 Sara Boberg:

Åhh förstår hur du känner!! ❤❤
Ibland blir det bara för mycket kämpade.
Men du är så mycket mer än den där jävla sjukdomen även om det inte känns så. Kärleken är störst! 💞💞
Kram

Svar: Blir bara lite för mycket ibland när man inte kan göra en bråkdel av det som alla andra gör utan att kroppen går i spinn. Kram <1
Nilla

4 Lisbeth:

Känner med dig och för dig. Det är så jobbigt när svackorna går djupare.
Skönt att se att du inte ger upp utan du har gnistan ändå!
Stora kramar

Svar: Tack, kram <3
Nilla

5 Elisabeth:

Underbaraste Nilla! Tårarna rinner när jag läser. Jag skulle så gärna vilja kunna göra något!! Du fina fina fina..... jag ger dig en stor omfamnande kram via cybern och all min kärlek <3 <3 <3 Håll ut!!!
Elisabeth

Svar: Tack för den fina kramen den värmer. Kram <3
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen