Armlös
Jag tog fram häcksaxen och som en sekatör fast med lite längre armar till de kraftigare grenarna. När jag skulle klippa dem fick jag lägga ena handtaget mot magen och trycka med båda mina armar på den andra sidan. Man lär sig sina knep när en är klen 😂
Såklart kändes det i armar och händer att jag använde dem till något de inte orkade men jag tyckte jag var duktig och slutade innan mjölksyran kom och innan febern slog till.
Men så när jag bär in redskapen så typ dör underarmarna och händerna. Jag kunde knappt röra dem och absolut inte styra dem men fortfarande inte den där brännande känslan av mjölksyra. Väldigt skumt.
Vi har inget handtag på utsidan av vår altandörr så man får sticka in fingrarna mellan dörr och karm för att öppna utifrån och det var ju väldigt lätt när händerna var som förlamade 😂
Det tog nog en till en och en halv timme innan händer och armar funkade någorlunda normalt igen. Men jag är stum i dem idag med så helt bra är de inte än 🤪
Jag tycker det är lite spännande att kroppen fortfarande hittar nya sätt att bete sig. Så när man tror att nu vet jag mina gränser och signaler så står kroppen där och räcker lång näsa åt en 😂
Lång näsa 🤥
Jo men Du livet ska inte vara enkelt 😇
Klippa med häcksax skulle jag nog aldrig ge mig på... möjligtvis på grund av att vi varken har en häck att klippa eller en häcksax att klippa med 🤪😂😅
Kram