Är du hemma hela dagarna?
Vi har pratat lite kort förut när han promenerat förbi men idag frågade han om jag var hemma hela dagarna.
Magen drar ihop sig och strupen blir torr. Varför tycker jag att den frågan är så obehaglig?
Jag tar i ända från magen och säger att ja jag är hemma hela dagarna eftersom jag är sjukpensionär. Nu inväntar jag bara den verbala smockan tillbaka men herren frågar bara: men hur kommer det sig, du som är så ung och kvinna dessutom?
Jag förklarar att jag har en neurologisk sjukdom som gör att musklerna inte orkar som vanligt. Tycker att det räcker som en förklaring till någon som man bara slänger några ord till då och då.
Han säger bara, men vilken tur att du har så nära till hundstråket då. Det är tydligen så den kallas den lilla skogsgläntan vi brukar promera till :-)
Det var ju inte så farligt att berätta, egentligen. Det är nog mest min egen rädsla för att folk ska dömma mig som lat som spökar :-p