Ibland kommer verkligheten och biter en i baken

I lördags gick vi en naturpromenad med hundtöntsföreningen. Varje lördag har de promenader i lite mer stadsmiljö men en lördag i månaden har de något som kallas naturpromenad där man går lite mer i naturreservat och på skogsstigar och då brukar promenaden vara lite längre men med en fikapaus.

Det dröjde väldigt länge innan jag vågade vara med på naturpromenaderna men nu har jag varit med på flera stycken och det går förvånansvärt bra. Visst jag snubblar och halkar på rötter och ojämnheter och jag är helt slut efteråt men samtidigt så är det så befriande att gå dessa rundor.

I lördags var nog naturpromenaden lite längre än den brukar, enligt Google fitness gick jag 7 km 😱, för jag var mer än lovligt slut efteråt och promenaden gick i väldigt lugnt tempo då vi stannar och väntar in alla och det finns nog fler än jag som har problem med balansen.

Redan på lördagen när vi kom hem kände jag att migränen var på väg men tänkte att det nog mest berodde på att det var rätt oroligt bland hundarna i början av promenaden och då blir det lite skall och gnäll och jag och ljud är ju inte bästa kombon.

Igår var jag helt utslagen av migränen/Hortons och funderade på om en amputation av huvudet skulle vara nödvändigt 😜

Dessutom mådde jag sjukt illa, fast det tror jag beror på att magen inte tål de antiinflammatoriska tabletterna. Så igår låg jag i soffan typ hela dagen. Som tur var var maken hemma och kunde gå ut med fröknarna bichon som också var rätt möra men för deras del tror jag mest det är den mentala anspänningen att vara runt så många oroliga hundar.

Det konstiga är att jag blev så totalt slut och fick så kraftig migrän av en promenad som är på en distans jag faktiskt klarar att gå förut utan att få migrän. Trött och mörbultad ja men utan migrän.

Jag funderar på om det är så att jag går och spänner mig så mycket för att jag inte vill ramla att jag därför får migrän. Jag har ju fått konstaterat från flera olika personer som arbetar med hälsa på olika sätt att min migrän kommer från nacken.

Idag känner jag mig bara som om en tyranosaurus tuggat på mig och spottat ut mig så idag tänkte jag åkt och handlat lite men gubben hade visst tagit bilen till jobbet så det var nog inte meningen att jag skulle handla så då funderade jag på att baka eller göra ett storkok av hundmat eller kanske städa ur kylen. Adrenalinpåslag kallas det visst 😜

Så nu försöker jag tejpa fast mig i soffan så jag orkar gå på yogan på torsdag. Jag har inte varit iväg på yogan på ett par veckor för det krockat med annat och hade bokat in mig igår men fick ju avboka mig från den fast jag vet att mina muskler behöver den varma avslappningen.

Så nu är fokus på att komma iväg på yogan på torsdag och kanske få handlat något par byxor 🙂

Kommentarer:

1 Åsa:

Just nacken är besvärlig och om Du spänner Dig så triggar Du "spycentrat"/migrännerven som sitter typ längst upp på ryggraden ;-)

När jag gick hos Osteopaten så sa hon att mycket av mitt illamående/kräkningar kom från nacken och bröstryggen.

Klart Du spänner Dig mer nu när det är halkigare och svårare att gå.

Ta nu å vila Dig i form, kram

Smart av Din käre man att ta bilen :) han känner tydligen sin fru :D

Svar: Det där med migrännerven har jag hört och att smärtcentret sitter granne med illamåendecentret. Jäkligt dumt planerat tycker jag 😉

Jo jag vet ju att jag spänner mig. Tänk om jag ramlar och mosar mina bichons? 😱

Försöker vila men det är ju ett heltidsjobb att försöka få hjärnan att förstå.

Det kanske var tur i oturen att makens cykel gick sönder 😉 Kram
Nilla

2 Lisbeth:

Intressant med spycentret i nacken!

Men Nilla, att du spänner dig KAN ju faktiskt bero på att 7 km är ganska långt, och att kroppen kanske försöker berätta något..? ;)
Grymt att orka så långt, men vila fram till torsdag kanske är ok - inte storkok, storstädningen och annat stort. ♥
Kram

Svar: Jo det är ju ganska långt 😁 Ska försöka hålla knopp och kropp lugna. Inte helt lätt när adrenalinet forsar fram i kroppen 😜 Kram
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen