Klippa häck.
Härom kvällen så bad jag maken att hjälpa mig att ta fram häcksaxen och förlängningssladd. Är det inte konstigt att bara tanken på att plocka fram grejerna får kroppen att försätta sig i något passivt dval-läge men att sedan klippa går bra?
Maken tittade väldigt undrande på mig men han ifrågasatte inte. När jag sedan skulle lyfta häcksaxen insåg jag att den var mycket tyngre än jag någonsin räknat med men skam den som ger sig.
Jag klippte lite, vilade, klippte lite, vilade men fick klippt hela biten. Vi har bara häck på en sida av tomten. Maken fick sedan hjälpa mig att klippa där häcken var för tjock för mig att nå.
Jag hade såklart kunnat hämta något att stå på men att både hålla ordning på häcksax, mig själv och sladd balanserandes på en pall kändes lite för spännande.
Idag, ett par dagar efter bedriften så har jag en härlig träningsvärk i armarna. Jag skriver härlig för det betyder att jag klarat något jag aldrig gjort förut utan att bli helt utslagen och fortfarande känns träningsvärk som något positivt från tiden när jag kunde träna.