mittlivmedme.blogg.se

Jag kommer fram till veterinären öppnar bagaget och funderar på att stänga igen och säga att varken hund eller bil är min. Men min tid till Dio är nu så bara att fiska ut honom och torka av honom med våtservetter. 

In och hitta lugnet i min puls så jag inte smittar av mig på Dio men han är lugnet själv. Står i kö till vågen en kvinna försöker få upp en vägrande hund modell jättestor på vågen. Går sådär sedan är det min tur och jag ber Dio hoppa upp och vi är klara med vikten och kvinnan med hunden bitchblickar mig. Ursäkta mig men jag kan inte hjälpa att mins hundar är okej med vågen och inte din är det.

Vi sätter oss i väntrummet dit kvinnan med jättehunden kommer. Hennes hund vill hela tiden fram till Dio och hon har ett rent helvete att inte följa med. Dio ligger lugnt vid mina fötter och undrar nog vad den stora lurviga saken håller på med när den liksom ålar sig mot oss 😂 Väldigt skönt att ha hundar man kan ta under armen om de inte lyssnar 😉

Vi går in och får sprutan och pratar lite åksjuka. Medan veterinären konsultera en kollega tränar jag Dio på bordet medan folk och hundar går förbi den öppna dörren. Veterinären tycker att vi ska träna massa bilåkning, korta korta turer men typ varje dag. Grattis Nilla  ännu mer på listan att träna hundar på.

Så kommer det oundvikliga jag måste ta tag i sörjande i bagaget. Funderar på om jag inte kan gå hem och låtsas att bilen inte finns men för långt. Kanske ta bussen men det går ju ingen buss härifrån till mig. Så bara att ta tag i eländet. När dynan är avtorkad kastar jag ut den och klättrar in i bagaget för att komma åt och torka längst in. Spyan var verkligen överallt och då menar jag överallt. Medan jag sitter i bagaget (Dio är i den andra halvan) och torkar varenda skruv och mellanrum så går en man förbi som frågar om det inte är hunden som ska åka där bak.  Just då satt jag och höll inne tårarna för jag var helt slut och kände mig värdelös så hade mest lust att kasta bajspåsen full med ja ni vet vad på gubben men jag förblev tyst och stilla i buren 😂

Till slut kom vi hem och jag ville helst bara försvinna från jorden av utmattning. Men både jag och Dio klarade pärsen. Senare på kvällen när jag tankat kroppen med socker och Pepsi max fortsatte jag mitt virkprojekt men fattade inte hur jag skulle sy ihop delarna och på beskrivningen står bara sy ihop. Tack men jag behöver en beskrivning för idioter ju.

Jag försöker en gång men det blir fel så maken hjälper mig att sy ihop mittdelarna. Han kunde lika gärna sagt gå och lägg dig 😂

Idag så är jag superpigg eller inte 😉 Min hjärna blev nog kvar hos veterinären igår för trots att jag har olika färg på slickmattorna och har skrivit ett B på Bellas så lyckades jag ge Stella Dios mat och han gick då Stellas. Alltså jag blir så arg och ledsen på mig själv när jag gör sådana här grejer. Hur dum i huvudet får man vara? Jag lägger rätt mat på rätt slickmatta men ger fel slickmatta till hundar med allergier och magproblem. Jag känner mig som en idiot som inte borde få gå lös ute bland folk. Allt beröm jag fick för att Dio var så duktig hos veterinären är som bortblåst. Det mesta är ändå hans personlighet och inte min förtjänst 🤪

Idag ska jag nog försöka att inte göra saker som behöver en hjärna för den är ju uppenbarligen på rymmen. Ser ni den får ni gärna försöka fånga in den men risken är att den är så liten att den inte syns 😉

Idag skriver jag med självdistans och ironi så nej jag är inte deprimerad bara utmattad. Och jag vet att jag har en "liten" del i att Dio är så duktig och lugn och mestadels trygg men jag blir också jäkligt less på att känna mig korkad och urdum.