Äntligen fått tummen ur
Så om drygt två veckor ska jag träffa doktorn så då får vi se hur det går men kom ju förbi första hindret att få boka tid 😉
Det var nog helgens totala energilöshet som ändå gjorde att jag fick tummen ur. När maken stod och snickrade en planteringslåda så tänkte jag att jag ju kunde fixa lite tändved men yxan kändes som den vägde 20 kg och jag kom inte igenom brädorna. Bara de som redan var fallfärdiga.
Tänkte att då kan jag ju såga bort några döda grenar på äppelträdet men jag kom inte alls igenom med sågen så maken fick rädda mig igen. Nu kände jag mig som en trotsig treåring som inte fick som jag ville och ville egentligen bara kasta grejer omkring mig och skrika men jag blir väl knappast starkare eller piggare av det 🤪
Det är lite frustrerande när hjärnan har massa planer och kroppen bara skriker fick you åt allt man vill göra och då är det ju inte precis bestiga mount everest jag försöker göra. Men skam den som ger sig. En vacker dag kanske jag blir både pigg och stark, typ när jag är 80 😂
Du gör så gott Du kan och Du fixar mer nu än tidigare så ha förtröstan 🤗 Nån gång kommer det bättre dagar 😊
Kram