Tyck inte synd om mig
Själv vet jag inte vilket ben jag ska stå på när folk lägger huvudet på sned och tycker synd om mig. Jag vill inte ha ömkanden, jag vill ha förståelse!!!
Försök att förstå att om jag tackar nej eller får lämna återbud till något vi kommit överens om med kort varsel så vill jag egentligen inget hellre än att fullfölja det vi kommit överens om men min kropp säger annat och jag är minst lika besviken som du.
Bli inte ledsen på mig för att jag inte ber om hjälp. Det har inget med dig att göra. Jag kanske känner att jag inte ens orkar ta emot hjälp. Svårt att förstå, jag vet, men mycket med ME är svårt att förstå.
Jag kanske tycker att det är jobbigt att ta emot hjälp när jag troligtvis aldrig kan återgälda hjälpen. Och ibland inser jag inte ens själv att jag kan be om hjälp, det är liksom så det kan bli med en trött hjärna.
Men jag blir väldigt glad om du skickar ett SMS och bara skriver att du saknar mig. Var aldrig rädd för att störa. Om jag inte orkar är det mitt ansvar att säga det.
Fråga gärna hur jag mår men respektera om jag inte vill/orkar prata om sjukdom. Varje dag är liksom fylld av ME så jag pratar hellre om dig och dina vardagsbekymmer och jag har ingen som helst ensamrätt på att må dåligt.