Tänja gränser.

I helgen fräschade vi äntligen upp vårt vardagsrum. Bort med orange och nougatfärgade tapeter och in med vitt och fräscht. I fem och ett halvt år har jag stört mig på den fula tapeten men man ska ju ha ork att fixa också och maken har ju inte heller varit helt pigg sedan han typ gick in i väggen strax efter att vi flyttat hit.  Men i alla fall så blev det äntligen av 😊

På skärtorsdagen tömde vi rummet på möbler. Allt annat löst skrufs hade jag sakta burit ut pö om pö i ett par veckor medan maken tog större och tyngre grejer. Men möblerna slet han bra med. Jag är ju inte mycket att hänga i granen när det gäller bära tyngre grejer än fjärilar och med händer som inte kan greppa så är möbler utan handtag värdelösa att bära. Så ni fattar att han fick slita.

På långfredagen tapetserade vi. Eller först slipade maken där vi spacklat men sedan tapetsetade vi. Maken fick stå för tankearbetet vid snedtak, fönster, dörrar mm medan jag kunde skära till tapeter. Maken sprang upp och ner för stegen medan jag höll mig på golvet. Han måttade in tapeter medan jag höll tapeten kant i kant. 

Vi tog pauser och gick ut med hundarna och fikade i solen men jag tog självklart slut långt före maken och egentligen långt före jag erkände det för mig själv. Jag tror att jag innerst inne önskade att maken skulle säga åt mig att jag gjort mer än nog men han kan ju inte känna när min kropp fått nog.

När jag kände att hela jag vibrerade, att febern kommit på besök och influensan slog klorna i mig  då gav jag upp och gick och lade mig. Maken fortsatte såklart ett tag till.

På påskafton kändes det som om en Tyranosaurius tuggat på mig och spottat ut mig igen men eftersom vi nu bara hade en vägg kvar att tapetsera körde vi på.

Vid lunch kom alla barnen och turades om att hjälpa till att lägga golv och roa hundar. Så där väldigt lägligt började Stella löpa och taxarna var kanske lite mer intresserade än vanligt så här krävdes ständig övervakning 😂

När golvet var lagt hjälpte barnen till med lister och att bära in möbler så det blev mycket lättare för maken än om jag skulle burit möbler.

På påskdagen hade maken en del pill med lister och eluttag som skulle tillbaks så jag höll mig undan 😁

Nu återstår att få tillbaks allt i bokhyllan igen. Några glas och böcker om dagen så är jag nog färdig till midsommar. 

Eftersom jag övertrasserat mitt energikonto ganska rejält den här helgen föll jag ner i sockerfällan igen. Massa cola,  choklad och lakrits 🙈 Nu är det ny vecka och nya tag utan socker.

Trots att jag kört över mig själv rejält i helgen mår jag förvånansvärt bra, eller kanske mindre dåligt än jag trodde. 

Dock passar PEM och PMS rätt dåligt ihop så jag borde kanske ha någon varningslampa på mig som visar att jag är aningen mer explosiv än vanligt 😁 Det är tur att Stella är världens gladaste hund och inte ens är grinig när hon löper även om vi ser att hon inte mår helt hundra.




Kommentarer:

1 Anonym:

Vilken skillnad det blev! Superfint! 😁

Svar: Tack :-)
Nilla

2 En långvarig förkylning :

Så fint det blev!

Svar: Tack :-)
Nilla

3 åsa:

Så jäkla snyggt!!
Jag var ju till å med tvungen å visa J hur fint det blev hos Er :) nu har Ni bara resten av huset kvar ;-)

Ta det lugnt å vila Dig i form nu, räkna skedar är ett tips ;-)

kram

Svar: Ha ha, så nu sätter du blåslampan på J 😉 Vi har redan betat av hallen och barnens rum så de där billiga sakerna kvar som kök och badrum 😜

Ska försöka räkna skedar, synd de tar slut så fort bara 😂 Kram
Nilla

4 Pisan:

Åh vad fint det blev! Riktigt snyggt! Vad skönt att äntligen fått gjort detta. Såklart att du kraschade, men nu får du VILA, vila och åter vila. Kramisar från mig! ♥

Svar: Tack 😍, kramis
Nilla

5 Hanna:

Det blev verkligen såå fint! Härligt att era barn och svärson kom förbi och hjälpte till oxå. Fantastiskt bra när man kan hjälpas åt och dessutom umgås och ha roligt under tiden.
Kram

Svar: Tack, ja det är kul när man kan jobba tillsammans. Kram
Nilla

6 Anja:

Vad fint och vad roligt att se hur det ser ut i ditt liv!

Svar: Tack 😊
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen