mittlivmedme.blogg.se

Vi hade en lugn och mysig jul här med barnen, våra mammor och makens bror men ändå tog jag helt slut. Det hjälpte väl inte att jag åkte på en rejäl förkylning, som fortfarande härjar i kroppen, heller.

Maken jobbade i mellandagarna och faktiskt jag med men annars försökte jag att bara ägna mig åt återhämtning.

Så kom nyår. Vem planerade in helgerna så tätt 😉 Barnen kom hit och åt nyårslunch och drog sedan vidare och maken och jag firade ett extremt lugnt tolvslag. Vilket var oerhört skönt. Det smällde på som tusan här från eftermiddag till midnatt och det var inte helt lätt att hinna få ut hundarna för att kissa.

Ingen av dem är rädd som det ser ut just nu och vi vill gärna att det förblir så. Vid tolvslaget fick de torkad tjurmuskel att tugga på och brydde sig inte ett dugg om smällandet.

Idag jobbar maken igen och jag tänkte att dagen skulle gå i återhämtningens tecken men istället vaknade jag av en hund som kräks. Var först nöjd med att det bara hamnat på makens täcke men såg sedan att det var bakom och mellan madrasser och att Bella lyckats missa madrasskyddet helt. Byta sängkläder och sanera säng stod inte på schemat idag 😜

Jag som knappt orkar få ut täcken ur påslakan eftersom armarna är så klena tycker inte det är en hit att dessutom försöka undvika kräkset. Och ja jag har självklart torkat upp så mycket det går innan. Eller med min hjärna är väl inget självklart 😂

Igår förresten så gick jag till sängs innan maken och när han kryper ner i sängen stoppar han ner ett ben till mig under mina täcken och säger: hur kan du inte ha fått upp någon värme här alls? Ja du, är det konstigt en alltid fryser?