mittlivmedme.blogg.se

Min klockradio har möjlighet att ställa två alarm så jag kollade både två och tre gånger att jag aktiverade rätt alarm. Sedan skulle jag kolla volymen på radion men hittade inte var jag satte på radion.

Jag snurrade på radion och stirrade och stirrade men hittade banne mig inte var man startade den jäkla radion. Hur svårt kan det vara? Efter att ha snurrat på radion sjuttioelva varv så såg jag att jag hade några knappar på ovansidan också. Nej men se på tusan där kunde man ju starta radion.

Till slut lyckas jag till och med somna för att någon halv timme senare vakna av alarmet på klockradion. Jag hade trots allt inte lyckats aktivera rätt alarm 🙈

Så var det ju det där med att somna om och nu blir jag ju orolig att jag klantat till det med även mobilalarmet så det är väl säkrast att vakna minst en gång i timmen och kolla klockan.

När det äntligen är dags att stiga upp är jag aningen mörbultad och försöker skicka ut tjejerna att göra morgonkissen i trädgården men det regnade och det går man inte ut och kissar i hur som helst 😜

Eftersom jag har en tid att passa så inser jag att jag får städa efter eventuella olyckor när jag kommer hem. Det går ju inte riktigt att tvinga hundar att kissa.

Jag åker och möter dottern på djursjukhuset. Stortax är fortfarande inte bättre i magen så veterinären tyckte det var bäst att kolla upp honom och jag erbjöd mig att följa med som moraliskt stöd.

Tydligen går det en väldigt envis magsjuka just nu vilket gör att de har ovanligt många uttorkade hundar inlagda. Stortax var inte alls uttorkad och det för att dottern och svärsonen gjort ett så fantastiskt jobb med att putta i honom vätska.

Men eftersom Stortax inte visar någon tillstymmelse till att bli bättre så ville veterinären lägga in honom så att de kunde hjälpa honom med dropp. Då kan magen få vila lite. 

Eftersom det är jättejobbigt att lämna ifrån sig sina pälsbebisar även om man vet att det är det bästa man kan göra för tillfället så är jag glad att jag följde med. 

När jag kom hem trodde jag att jag skulle mötas av antingen kissepölar eller hundar som står med benen i kors men eftersom det regnade så hade de tydligen fortfarande inte nöd och jag hittar inga olyckor inne.

Så idag blir en sådan där dag där jag släpar runt två hundar som blir som potatissäckar på promenad i regn. Just då är det jättekul att vara hundägare 😂 Vid sådana promenader brukar jag tänka att i nästa liv ska jag ha en labrador 😉