Grattis i efterskott
Den 7 mars i år fyllde min blogg fem år och jag glömde att gratulera på födelsedagen så det får bli ett litet grattis i efterskott 😊
Bloggen har fått ta emot mina tankar, känslor och frustration under de jobbigaste åren med ME. Åren då jag tvingades sluta mitt jobb, nödgades att sitta i rullstol om jag skulle ta mig längre än till brevlådan, åren då jag kände mig som en enorm belastning för mina nära och kära.
Bloggen har gett mig nya vänner, även om vi aldrig träffats i verkliga livet, den har gett mig en plats att ventilera och få tröst av er underbara läsare. Allt känns så mycket lättare när man vet att man inte är ensam.
Nu för tiden mår jag mycket bättre även om jag är långt ifrån frisk. När man mår bättre är det självklart lättare att vara positiv men jag tror också att mina kurser i personlig och medial utveckling och healing har hjälpt mig att hitta vägar att hantera när modet sjunker och jag känner mig som en trasig sopa.
För de känslorna kommer fortfarande ibland. Allt som oftast när jag gjort för mycket och är sådär bryta-ihop-trött. Nu vet jag att det går över och jag vet att jag inte är värdelös fast min kropp inte fungerar som jag önskar.
När man står i köket och städar upp utspillda grejer för sjuttioelfte gången samma dag för att händerna bråkar eller man ger hundarna fel mat för att hjärnan inte kan koncentrera sig är det inte alltid så lätt att tänka att det kunde varit värre men jag försöker 😉
Varje dag försöker jag göra det bästa utefter mina förutsättningar och jag försöker hålla humöret uppe men ibland tillåter jag mig att få känna att jag är så trött på mig själv och min icke samarbetsvilliga kropp och hjärna, men bara en liten stund. Sedan får jag allt tänka att jag har det bra som blivit såpass mycket bättre att jag kan få vara med i livet om än på lite andra vilkor än friska.
Och jag är faktiskt inte säker på att jag skulle vilja tillbaka till den snabbt springande tjejen med hundra bollar i luften som ville vara perfekt på alla vis. Jag är mycket klokare nu och eftersom inte orken finns för några bollar i luften så lever jag väldigt mycket här och nu, vilket många fler borde göra.
Så tack bloggen för din hjälp och tack alla ni som läser och delar med er av er visdom. 😍
Kommentarer:
2
åsa i åsele:
Så glad att Du finns i mitt liv <3
kram
Svar:
Tack detsamma <3 Kram
Nilla
3
Anja Olergård:
Firade 11 år med min blogg nyss och insåg då att jag missat 10-årsjubileet... Typiskt ME. Känner precis som du att bloggen har varit en livlina under de svåraste åren. Är så glad för dig att du är bättre och förhoppningsvis har de värsta åren bakom dig!
Svar:
Tack ❤ Tänk att du bloggat så länge 😊 Kram
Nilla
4
Hanna:
TACK för att jag får ta del av och vara en del i ditt liv och tack för att du vill ta del av och vara en fel i mitt liv. Tack Nilla 💙
Svar:
Tack själv 😍
Nilla
Tack själv! Är glad att du finns ♥ Härligt att du är bättre. Kram! ♥