Min resa

Kanske inte helt otippat så är det flera stycken som hört av sig för att höra hur jag gjort för att må bättre. Tyvärr finns inget enkelt svar men här beskriver jag min resa från start till nu.


Först när jag blev sjuk för elva år sedan försökte jag träna ännu mer för träning ska ju göra alla friska. Det var absolut ingen bra väg men jag visste ju inte att jag hade ME och var typ allergisk mot träning och aktivitet förrän flera år senare.

När jag väl fått min diagnos så vägrade jag acceptera att jag fått en livslång sjukdom så jag försökte pusha mig och leka frisk. Det gick inte heller bra. Jag fortsatte rasa utför i mitt mående.

Desperat prövade jag de flesta alternativ medicinska behandlingar som fanns att tillgå som akupunktur, zonterapi, naprapat, kiropraktor, näringsterapi mm. Jag vet inte om det gjorde så stor skillnad förutom att kosta massa pengar.

För att beveka en läkare jag hade gick jag på samtal hos psykolog för att tänka rätt men efter några gånger så tyckte han att han inte kunde göra mer för mig. 

Men så för ca 3,5 år sedan köpte vi ett enplanshus ute i skogen för att jag inte orkade trapporna i radhuset längre och när vi ändå flyttade ville vi till ett tyst och lugnt ställe. 

Första halvåret efter flytten mådde jag rätt dåligt, en flytt sliter hårt på en redan svag kropp men sakta orkade jag stoppa ut näsan utanför dörren. Tänk att bara kunna öppna altandörren och titta rätt in i skogen och lyssna på naturen.

Det nya huset bjöd förutom på en underbar miljö även på en hel hög med inneboende andar. Dessa pockade allt mer på min uppmärksamhet så jag intresserade mig allt mer för det spirituella. Något som jag inte direkt ägnat en tanke till tidigare.

Jag stötte på en tjej som gav healingmassage och nu var första gången jag faktiskt kände en liten förbättring. Jag gick några gånger till hos den här tjejen och gick på meditation i grupp som hon och en till höll i.

För 1,5 år sedan började jag gå en kurs i medial och personlig utveckling mest för att lära mig att stänga av all aktivitet som våra inneboende skapar och jag börjar på allvar att meditera en liten stund varje dag, eller nästan varje dag i alla fall.

Jag får höra från flera håll att jag ska hålla på med healing och tjejen jag gått på healingmassage hos lär mig några knep för att ge mig själv healing.

Så i vintras så tog jag steget och anmälde mig till en healingkurs som jag gick första steget på för några veckor sedan. Där hände något med min kropp.

Jag kände det inte direkt som någon som slet bort det onda men en dag efter kursen vaknade jag utan värk någonstans!! Jag kunde inte riktigt tro det jag kände.

Efter kursen har jag fått mer energi, kanske beror det på att värken är i stort sett som bortblåst eller så har det hänt något mer i kroppen av all healing vi fick och gav den helgen.

Jag önskar att jag hade ett enkelt svar på min förbättring men jag tror att det är healingen som gjort det stora arbetet och självklart har meditationen också en stor betydelse.

Jag känner mig gladare och starkare än på väldigt länge och jag vågar knappt tro att detta kan hålla men jag njuter så länge det varar. 

Och jag längtar till nästa kurstillfälle. Tänk att jag som trodde att healing bara var flum nu själv utbildar mig 😉

Kommentarer:

1 åsa i åsele:

Jag påbörjade ju min sjukdomshistoria redan 1997, har ju varit heltidssjukskriven sedan hösten 1998.
Jag sov mig genom de första fyra, fem åren, typ 20 tim/dygnet.

Men även jag har ju upplevt att det blir bättre,
redan i slutet av sommaren 2016 började jag känna en förbättring.

Nu kör jag "berg å dal bana" ;-)

Men vad jag skulle säga/skriva är att jag tror att även om vi inte blir friska å klarar att återgå till arbete (vilket jobb skulle jag klara av) så finns det hopp om ett bättre liv.

Grattis å kram

Svar: Det är nog lätt att det blir berg o dalbana när man börjar må lite bättre för då måste man ju lära om vart gränserna går. Det har jag väldigt svårt att känna nu 😛 Och att hitta ett jobb på den här nivån är nog rätt omöjligt. Det är ju svårt att klara av arbetstempot som helt frisk. Kram
Nilla

2 ME alltidvila:

Jag är så glad för din skull! Kram

Svar: Tack 💖 kram
Nilla

3 Hanna:

❤️❤️❤️

Svar: 💖💖💖
Nilla

4 Mannen:

Du är underbar!! ❤❤❤

Svar: Tack, det är du också 😍
Nilla

5 Lisbeth:

Så glad jag blir när jag läser det!
Men lyssna nu på maken och familjen så du inte tar i för mycket.. :D

Stor kram

Svar: Ska försöka, är ju så mycket man vill ta igen. Kram
Nilla

6 Lillemor :


Svar: 💖
Nilla

7 Annica:

Låter härligt att du mår bättre <3

Svar: Tack 💖
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen