Ute med husvagnen.

Under midsommarhelgen var vi ute med husvagnen och hade en riktigt lugn och mysig midsommar.


Till en början var vädret riktigt fint men regn och blåst nådde oss också på självaste midsommarafton.

Jag upplever att jag har blivit mycket känsligare för lågtryck på senare tid. Huvudet dunkar, kroppen sväller upp och lederna åldras 40 år på ett ögonblick men om det är priset jag får betala för att må bättre alla andra dagar så är det okej.

Maken var nog både chockad och imponerad av att jag orkade vara mer delaktig när vi ställde upp husvagnen.

Det är stödben som ska vevas ner, lång elsladd ska pluggas in, förtält ska upp, kompostgaller ska hägna in tomten så Bella inte strosar iväg, stolar och bord ska fram och avloppstank ska in under vagnen och säkert ännu mer som jag inte kommer på nu.

Maken gör fortfarande mest och så kanske det alltid kommer att vara men det blev nog extra tydligt nu när vi gjorde något som var nästan ett år sedan sist att jag faktiskt blivit både piggare och starkare.

Mina händer är fortfarande rätt värdelösa på att greppa saker och finmotorik men vad gör väl det när jag kan så mycket annat. Fast jag skulle ljuga om jag sade att jag aldrig blir frustrerad när jag tappar saker och bär mig åt ;-)

Igår så lämnade vi en solig och blåsig camping och kom hem till hemska åskskurar. Det var ju inte precis jättekul att bära in allt från husvagnen i iskallt ösregn men vad gör man?

På kvällen var jag helt slut och somnade till och med i soffan, maken väckte mig så jag kunde gå in och lägga mig i sängen och där stensov jag i tio timmar till.

Vad hände? Jag brukar ju vara precis tvärtom när jag överansträngt mig och inte kunna sova alls. 


Kommentarer:

1 åsa i åsele:

Låter ju toppen :) Så glad jag blir. kram

Svar: :-) kram
Nilla

2 Hanna:

Är såå glad för din skull! Måste kännas så härligt att både du och andra ser en så tydlig förbättring! Underbart :) kram

Svar: Ja det är ofattbart. Kram
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen