Nu får vi se vad jag håller för ;-)

Maken jobbar över hela helgen och då pratar vi inte precis några åttatimmars pass. Igår åkte han hemifrån strax efter sex på morgonen och kom hem närmare 11 på kvällen.


I vanliga fall så brukar maken göra en ordentlig städning av huset på helgen medan jag kanske dammar något rum eller småstädar någon bokhylla eller så men nu tänkte jag att jag skulle städa huset så att maken inte behöver bry sig om dammråttorna det första han gör när han har lite "egentid".

Jag börjar med att sätta igång lite städhetsig musik på stereon. Fortfarande kan jag bara lyssna på musik när jag är ensam hemma och ingen annan än jag kan göra några ljud.

Men ganska snart inser jag att jag faktiskt inte kan städa till rocklåtar. Kroppen tillåter inte att jag swishar fram med dammtrasan så jag byter snällt skiva till en med ballader. Så, nu blev det lite bättre tempo.

Faran med mig när jag kommer igång och städar så glömmer jag liksom av mina begränsningar och går all-in och tack vare att adrenalinet ganska snabbt fyller på med falsk energi så kan jag ju fortsätta längre än jag borde. Och vem kommer ihåg pauser när man väl passerat gränsen för att själv styra kroppens signaler?

Jag borde ju att nöjt mig med att damma och dammsuga huset men jag slets med i den befriande känslan av att helt ge sig hän musik och städning så jag råkade tvätta golven och råkade köra ett par maskiner tvätt och råkade slänga ut lite plädar på vädring.

Jag får väl kanske erkänna att det behövdes en och annan chokladbit och lite läsk för att orka färdigt för inte slutar man innan alla rum är färdiga inte ;-)

Det är väl en himla tur att vi bara har fyra rum och kök och inte någon herrgård :-p

Bella tyckte nog att matte hade tappat förståndet helt så jag gav henne ett tuggben hon kunde roa sig med medan jag gjorde allt jag kunde för att bränna flera veckors energi på några timmar.

Men tror ni inte att det jäkla tuggbenet färgat av sig och kladdat till det i Bellas päls så nu måste jag på något vis få till en dusch på henne under dagen också. Har man inte jobb så skaffar man sig.

Jag får väl vara tacksam för att jag själv insåg att byta sängkläder nog blev lite för tufft idag också annars var jag rätt nära att ge mig på dem med.

Undrar om det finns någon typ av barnlås man kan sätta på ME-kärringen när gubben är borta?

Jag misstänker att han inte kommer att vara lika glad och tacksam över mitt tilltag idag som det var meningen att han skulle bli :-p

Han är kanske lite trött på att aldrig bli barnfri, inte ens när barnen flyttat hemifrån :-)


Kommentarer:

1 me alltidvila:

Hoppas du inte blir alltför dålig av detta bara! Jag längtar tills jag kan börja städa igen, kommer aldrig klaga över sånt bara jag kan göra det igen. Våra män skulle uppfinna något ME lås ihop för jag har med en tendens att hela tiden göra mer än jag klarar just när han inte kan kolla mig och säga till. Kram <3

Svar: Ja, tänk att man kan längta efter att städa. Man får lite annat perspektiv på livet när man inte kan göra det alla tar för givet.
Våra män kanske borde slå sina kloka huvuden ihop ;-) kram
Nilla

2 Hanna:

Precis som ME Alltid Vila saknar jag också att städa. Jag verkligen saknar det galet mycket! Är inte det otroligt? Fast ändå helt naturligt!
Skulle aldrig klaga på att städa igen, inte ens toaletterna, om jag bara kunde.
Kram

Svar: Man kan nog inte förstå att man kan sakna en sådan sak som att städa om man inte varit i samma läge som många av oss även om jag nu har turen att ha blivit avsevärt piggare. Kram
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen