Gammal och vis.
Idag skiner solen och det ser ut att vara nästan vindstilla, det är ju så man får vårkänslor.
Jag tittar på termometern på solsidan innan jag ska ut med Bella, +8 grader. Då borde man ju inte behöva halva garderoben på sig.
Jag struntar i överdragsbyxor och mössa och glömmer vantar i farten. När jag kommer ut känner jag mig lurad, det är absolut inte vår men en isande nordanvind smeker gärna min kind 😡
Eftersom byxorna känns som isbitar mot benen börjar jag gå som om jag gjort något i byxan för att de inte ska nudda huden.
Öronen börjar ganska snart göra ont av den isande vinden men som tur är så har jag valt en buff som halsduk idag så jag kan dra upp den över öronen. Nu ser jag antagligen ut som en gammal gumma som gjort i brallan. Dessutom drar jag in händerna i jackärmarna för att inte förfrysa fingrarna 😛
Eftersom solen skiner borde jag tagit på solglasögon till de ljuskänsliga ögonen men korkade jag tänker att det är bra att passa på att tanka massor av d-vitamin direkt via ögonen eftersom huden är gömd. Kan ju vara därför ögonen bara rinner och rinner. Sällan har jag varit så tacksam över att inte möta någon på vår promenad men Bella var glad att slippa regnoverall och smaskade glatt i sig isen på vägen.
När man närmar sig de femtio skulle man ju kunna tro att man började bli gammal och vis men visheten verkar jag få vänta på. Nåja bättre sent än aldrig 😁
❤