Så var den äntligen klar

min tatuering. Jag påbörjade den för någon månad sedan och avslutade arbetet igår.


Jag har ju funderat och grunnat på den länge men varit lite orolig för hur kroppen ska reagera. 

Har man fibromyalgi kan ju en tråd som ligger fel göra ont typ ju och det är ju lite pinsamt om man ligger där och skriker som en stucken gris 😉

Och upplevelsen av smärta är ju så individuell, något som jag tycker är outhärdligt kanske någon annan tycker är helt okej eller tvärtom.

Men i alla fall så gick det förvånansvärt bra att bli tatuerad. Tatueraren var imponerad av att jag klarade av alla timmar utan minsta lilla pip men så är det ju oftast de stora tuffa killarna som piper mest (enligt tatueraren) 😂

Det var nog faktiskt jobbigare att sitta på massagestolen än att stå ut med nålen som körde omkring på ryggen 😛

Igår när tatueraren sade att vi skulle ta en bensträck höll jag på att falla handlöst i golvet eftersom benen domnat bort men han hade snabba reflexer som tur var.

Tyvärr var han inte världsmästare på att passa tider eller hålla ordning på sin kalender så igår när jag SMS.at honom och frågat om han var på väg kom han på att han var dubbelbokad.

Då trodde jag att jag skulle gå upp i atomer. Den annars så snälla och väluppfostrade Nillan såg till att han prioriterade mig och inte den andra dubbelbokade killen.

Efteråt kände jag mig stolt över mig själv men även väldigt egoistisk. Nåja nu är jag färdig och den andra killen skulle få komma senare på kvällen så förhoppningsvis blev han också nöjd.

Sånt där strul orkar jag inte med och definitivt inte när jag redan stått ute och frusit en lång stund.

Jag tinade ju inte på hela kvällen sedan ju, trots många tjocka tröjor och varmt te.

Idag är jag såklart lite mör men inte värre än att jag nog snart kommer ut på en liten hundpromenad. Ska bara få loss rumpan ur fåtöljen 😜






Kommentarer:

1 åsa i åsele:

WOW snyggt!!

kram

Svar: Tack :-) kram
Nilla

2 Hanna:

Den blev verkligen snygg! Det är konstigt det där, jag som oxå har fibro bl a och verkligen lider av svår kronisk värk och smärta fixar tatueringar utan problem. Har sex stycken, varav en stor på halva ryggen som tog fyra timmar och en på revbenen från armhålan ner till höftbenen som tog fem timmar och jag sa inte heller ett pip. L däremot har ju varken fibro eller EDS (eller ngt annat) och hon tycker det är hemskt att bli tatuerad och gråter för det gör så ont! Haha ;)
Min tatuerare säger oxå att det är de stora killarna som klarar smärtan sämst. Inte ett dugg förvånande. Vi små kvinnor är riktiga tuffingar! Kram och lycka till med läkningen av tatueringen! <3

Svar: Stackars L ;-) Det är konstigt det här med smärta men man ska i alla fall inte låta sig luras av storleken eller fasaden. I de små kropparna bor mycket styrka som inte syns utanpå. Kram och tack för lyckönskningen.
Nilla

3 Jenniey Love:

Wow! Den var otroligt snyggt. kramiz<3

Svar: Tack 💖 kram
Nilla

4 ME alltidvila:

Så otroligt fin och passar perfekt på dig <3 När/Om jag blir bättre så ska jag med göra en tatuering. Kram <3

Svar: Tack 💖 kram
Nilla

5 Lisbeth:

Så himla vacker! Ska INTE visa den för dottern, för då är det kört - hon älskar tatueringar.
Tror att om jag någonsin får för mig att tatuera mig, blir det nog just en Fågel Fenix. Vet inte hur många gånger jag brunnit upp och rest mig igen.. ;)
Kramen ♥

Svar: Ha ha, visa inte för dottern. Precis så jag kände med fågeln Fenix, varje gång livet försöker krossa en så reser man sig igen. Kram
Nilla

6 Marika:

Wow! Imponerande. Och snygg. Måste ha tagit rejält lång tid att göra. Det hade jag inte vågat om jag inte hade gjort en provtatuering innan, så att jag visste att jag pallade.
Fast du kanske redan hade en? Tufft oavsett. :)

Svar: Ha ha, nej hade ingen innan. Körde all in 😜 Hur ont kunde det göra liksom 😂 Tack 💖
Nilla

7 Lillemor :

Riktigt snygg! Har några jag med 👍🏼

Svar: Tack 💖
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen