Ny ansökan.

Jag har haft ett sjukilos bolltäcke som hjälpmedel ett par år men har på senare tid känt att det blivit lite för tungt mot den ständigt värkande kroppen.

Så när arbetsterapeuter var här på det årliga besöket för några veckor sedan frågade jag om jag kunde få byta till ett lättare. Det skulle inte vara några problem så hon tog med sig det som jag hade när hon åkte härifrån.

I fredags så ringde hon och sade att om jag vill ha ett lättare bolltäcke eller ha tillbaka mitt gamla så måste jag göra en ny ansökan med sömndagbok i flera veckor och motivering till varför ett nytt täcke skulle hjälpa.

Jag kände bara hur luften gick ur mig. Jag orkar inte vända ut och in på mig själv och typ krypa på mina bara ben för att få ett täcke igen.

Kommentarer:

1 Lisbeth:

Men så trött man blir..
Om hon nu har fel i sitt antagande måste hon ju lämna tillbaka det du redan fått och hon felaktigt tar ifrån dig?
Herrejösses, man får då banne mig vara frisk för att vara sjuk. Konstaterar vi igen.

Kramar

Svar: Ja du, det är ett evigt kämpande hit och dit. Känns som man slår sig blodig för minsta lilla grej. Kram
Nilla

2 Hanna:

Jag förstår mig inte på alla ansökningar som ska skrivas och skickas hit och dit. Det måste finnas något enklare sätt att göra saker på som både är lättare för de som har hand om saker och ting men som framförallt är lättare för patienten. För vi måste vara så friska, trots att vi ju är sjuka. Att vara sjuk är ett heltidsjobb. Inte nog med att man faktiskt är sjuk och mår förjävligt varje dag. Man ska springa på vårdbesök, kämpa med FK, okunniga läkare, skriva ansökningar, se till att man är recept på mediciner som ska hämtas ut. Och hinna med att vara sängliggande nästan dygnet runt OCH leva lite.
Blir alldeles matt bara jag tänker på hur mycket som hänger över oss sjuka.
Kram och god natt ❤️

Svar: Ja jösses, det är verkligen inget för veklingar. Kram och god natt 💖
Nilla

3 M:

Näej! Så urbota dumt och vilket fascistbeteende. Rena rama öststaterna i VGR!
Kram ❤️

Svar: Ja vad är det som händer i VGR egentligen? Inte hjälper man sjuka i alla fall. Kram
Nilla

4 N:

Men jössses... Låter ju helknasigt. Jag har nog aldrig gjort nån ansökan om hjälpmedel på nåt annat sätt än att tala om för ATn vad jag skulle vilja ha och varför. Men är ju olika regler i olika landting :/ Däremot måste jag skriva ansökningar för bostadsanåassning, men det är ju en annan sak.

Har Också funderat på ett lättare bolltäcke... Nu fik du m ig att återuppta de funderingarna... Fast jag minns inte vad mitt väger så vet inte om det finns lättare :P

Svar: Det har inte jag gjort förut heller. Jag har berättat för ATn och så har hon ansökt men känns som man stramar åt allt här i VG-regionen. Kan du inte bara fråga din AT? Hem borde ju ha koll. Kram
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen