Kanske lite korkat.

Idag efter frukost bakade jag några italienska småkakor. Väldigt enkla och ME-vänliga att baka :-)

Men ändå så kommer adrenalinet smygande och jag tror helt plötsligt att jag kan hänga med i makens tempo så medan han är i källaren och pillar med ljusslingor så smyger jag ut för att putsa fönstren lite på utsidan bara.

Efter att ha tagit de lättaste fönstren vid altanen så öppnar sig himlens alla portar och regnet fullkomligt vräker ner. Kanske var det någon som försökte säga mig något?

Jag ser mig besegrad och går in och ungefär samtidigt dyker maken upp. Han var inte helt nöjd med mitt tilltag och jag fick allt lova honom att lämna resten av fönstren till honom.

Köket hade jag inte kunnat putsa ändå. Den delen är flera meter ifrån marken så utifrån går inte utan stege och jag med kstanjettben på stege är nog inget bra. Och sedan är fönstren så tunga att jag inte kan vrida runt dem om jag skulle vilja putsa dem inifrån. Väldigt effektivt att hålla Nilla borta :-p

Även om det var en aning korkat att putsa fönster, allrahelst som mjölksyran satt i i en evighet, så känns det väldigt skönt att man kan se ut genom fönstren när det är dags att plocka fram adventsgrejerna.

Får se om jag kanske kan smyga ner i källaren och hämta någon ljusstake i taget i nästa vecka ;-)

Kommentarer:

1 Susanne:

Ville bara säga TACK för din blogg, jag är i liknande situation som dig och har nyss hittat hit. Jag försöker läsa igenom dina inlägg från början men det tar ju en stund :-) Därför är jag också väldigt nyfiken på de som lägger energi på att läsa och sen lämnar anonyma kommentarer som du fick i ditt förra inlägg?! Fortsätt skriva och "klaga" så mycket du vill (det är ju din blogg!) så jag och alla andra som lever med detta inte känner oss ensammast i världen <3

Svar: Tack för dina fina ordet, de värmer verkligen. Kan tänka mig att det tar en stund att läsa ikapp :-D
Tråkigt att du är i samma sits, men kul att du hittat hit. Kram
Nilla

2 åsa i åsele:

Du får be maken bära upp de adventsljusstakar å sånt Du har i källaren som Du vill börja ställa fram å pynta med.
Du vet ju att det är bäst Du lyssnar på Din kropp, på Din man och på mig ;-) annars blir Du fasttejpad å fotad :)
Var försiktig, kram

Svar: Oj oj, nu är det visst bäst att jag lyssnar :-D kram
Nilla

3 Liten Uggla:

Är också glad att din blogg finns! ♥ Kram! ♥

Svar: Tack fina du 💖 kram
Nilla

4 åsa i åsele:

Hur mår Du idag, har Du vilat som Du ska?

Jag har faktiskt gjort mycket lite idag,
efter det jag skjutsade Elin till skolan lade jag mig å vilade ihop med Frost.

Nu sitter jag här å klurar på vad jag ska göra med Elins häst/stallkläder, de har legat på altan sedan igår men om typ 1 timme ska Elin ta på dem så nu ligger de ute i hallen å jag reagerar ju genast,
min hästallergi är jobbig... kan ju inte tvinga Elin att sluta rida/hänga i stallet å det är ju ohållbart att ha kläderna liggande ute på altan å hon ska klä på sig utomhus... det är ju för kyligt.

kram

Svar: Mår rätt okej idag och har vilat nästsn hela dagen :-)
Förstår att det blir svårt med Elins ridkläder, har ni inget garage eller uthus ni kan ha dem hängande i och sedan starta någon värme fläkt någon timme innan hon ska ts på sig dem? Kram
Nilla

5 Tryck här! info om mig min blogg:

Du får be din man bär upp sakerna så du kan små pyssla när orken finns. Men lyssna på kroppen det är viktigt! Var rädd om dig!

Svar: Får nog göra det men vill ju klara mig själv ju 😜
Nilla

6 Anonym:

Här är en ytterligt bra blogg som beskriver varför ingen intelligent läkare kan ta vare sig Gottfrieskliniken, patientföreningen eller er så kallat ME-sjuka på allvar.
https://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2016/11/21/konflikt-i-vast-kring-vard-av-kronisk-trotthet

Svar: Tack men den mannens blogg läser jag inte då det ät vida känt att han har mycket att säga om flera patientgrupper som kanske inte en barnläkare borde yttra sig om.
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen