mittlivmedme.blogg.se

I natt när jag låg vaken i soffan hörde jag för första gången rådjuren skälla.  Jag var först inte säker på om det verkligen var rådjuren som lät så men efter att ha lyssnat på internet är jag nu säker. Förstår inte varför man säger att de skäller, tycker inte alls det lät som de skällde, mer som om de beklagade sig högljutt.

 

Fick i alla fall sovit någon timme på morgonkvisten och när jag vaknar känner jag att jag och kroppen inte riktigt är kompisar idag. Börjar med att skvätta ut allt vatten jag hade i glaset när jag skulle bära det från diskhon till köksbordet. Nog för att jag skulle behöva tvätta golvet men inte så.

 

Smarta jag går in till soffan för att göra lite armband efter frukosten. Inte världens bästa idé när någon har bytt plats på mina händer och dessutom satt tummarna mitt i händerna. Skämt åsido så är finmotorik inget som existerar när händerna är på detta humöret. Försök själv att göra armband med små pärlor när ni har skidhandskar på er och se hur mycket armband ni får ihop. Jag tyckte mest att jag låg på golvet och plockade pärlor.

 

När det inte gick som jag ville tänkte jag istället sortera lite bokstavspärlor i min sortimentslåda. Eller tänkte gjorde jag nog inte. Bara att sitta upp och försöka se skillnad på bokstäverna är otroligt ansträngande, att sedan flytta armarna fram och tillbaka för att lägga bokstäverna på rätt plats är värre en ett gympass.

 

Nu ligger alla pärlor i soffan och på bordet och retas så för att slippa se dem gjorde jag mig en fruktsallad till lunch och gick ut och satte mig på "skogsterassen". Så lugnt, så stilla, några citronfjärilar flyger lekfullt förbi, en stor humla brummar hemtrevlig, en häst promenerar lugnt förbi och fåglarna sjunger in våren. Jag önskar jag kunde dela med mig av den vacka miljön här uppe i skogen.

 

När jag ätit färdigt kände jag att jag ville pigga upp mig genom att måla naglarna i en riktigt glad blå färg. Så var det ju den lilla detaljen att händerna och jag inte kommer överens idag. Naglarna blev blå till slut men tyvärr inte bara naglarna utan även en stor del av fingrarna. Tror faktiskt att de flesta treåringarna skulle göra det snyggare, men vad tusan, det slits snart bort.

 

Nu ligger jag i soffan och vilar,  vågar inte sitta i solen för länge idag  och riskera att få ännu mer soleksem än de jag fick i pannan igår. Nu ser jag nästan ut som om jag har pannan full med tonårsfinnar. Finns ju värre saker att råka ut för men man behöver ju inte utmana ödet.