mittlivmedme.blogg.se

I lördags lyckades jag nog få i mig något som min mage inte uppskattade vilket ledde till att jag satt på toa mest hela natten. Kanske inte bästa uppladdningen inför ett inplanerat besök på Liseberg med familjen på söndagen.

 

Med mig i rullstolen och väskan full med vattenflaskor gav vi oss iväg till den mer än lovligt folkfyllda parken. Vi hade hoppats att det skulle regna lite under dagen men tror att regnet tog slut redan på lördagen. Jag åker inte så mycket attraktioner nu för tiden, det sliter för mycket på kroppen men vi ville åka Kållerado tillsammans hela familjen så vi knatade dit. Väl där kunde vi inte se vart man skulle ta vägen med rullstol så maken hittade en personal utanför attraktionen som han frågade. Personen försökte ringa någon på Kållerado men de svarade inte men personen sade att det inte skulle vara några problem att ta den vanliga vägen in.

 

Så vi snirklade oss fram med rullstolen i den långa labyrintliknande gången i värmen. När vi efter ca 30 minuter tagit oss fram till biljettkassan talar tjejen om att vi inte får gå in den vägen. Vi talar om att vi blev hänvisade dit men hon sade att ingen kan ha sagt så till oss. Maken och jag fick knö oss ut bakvägen för att till slut hitta handikappingången. Man ser inte skylten om det står lite folk framför den vilket  det gjorde i stort sett hela tiden. Dörren till specialingången öppnades och vi fick nu prata med en annan tjej som sade att vi inte kunde få åka tillsammans med våra barn eftersom de blev kvar där vi gick in första gången.

 

Vi förklarar än en gång vad som hänt och varför barnen är på ett ställe och vi på ett annat men de kunde inte hjälpa oss att få åka tillsammans. Nu rann bägaren över för mig. Jag brukar oftast kunna hålla mig lugn och argumentera sakligt men inte nu. Jag var så förbannad så det kokade i mig. Det slutade med att vi fick ringt barnen som kom ut bakvägen till oss. Nu fick vi stå och vänta på att bli insläppta eftersom ett annat gäng var inne och åkte. Barnen hade lätt hunnit åka ett varv och sedan möta oss vid specialingången.

 

Till slut blev vi insläppta och nu fungerade allt jättefint. Rullstolen ändå fram till en egen båt som stod helt still så man inte behöver vara livrädd att trilla i vattnet när man ska kliva ner med de här vingliga benen men glädjen med åkturen infann sig inte riktigt efter turbulensen innan. Kunde de inte sagt till vart man ska vända sig när man vill åka när man går in på Liseberg? Man måste ju ändå ta en specialkassa för att komma in med rullstolen.

 

Vi släppte snart vad som hänt och fortsatte glatt runt i nöjesparken, de andra fick åkt lite till och vi fick spelat lite på godishjulen men det blev inga storvinster förutom för svärsonen som nog var rätt nöjd med sin utdelning.

 

Idag är jag rätt mör och man skulle kunna tro att jag varit ute och festat hela natten så idag blir det en väldigt lugn dag.