Måste ju passa på

Igår väntade vi på den fruktansvärda stormen hela dagen. Vi stormsäkrade utsidan, barnens träningar ställdes in och vi laddade med massor av levande ljus. Hur skulle vi drabbas av stormen i vårt nya hus? Skulle takpannor flyga av? Skulle vi få strömavbrott?
 
Vi väntade och väntade, tyckte aldrig det blev värre än en normal höstdag. Visst det kom en del riktigt starka vindpustar, vi kunde höra det vina runt husknuten, soptunnan blåste omkull och vi hade faktiskt strömavbrott i säkert en hel minut.
 
Det var ju riktigt skönt att det inte blev värre men visst kände man sig lite lurad av alla katstrofvarningar under hela dagen. När maken hörde av sig och meddelade att hans arbetsplats stängt tidigare och sonen kom hem tidigare från skolan då trodde i alla fall jag att det skulle bli en riktigt tuff vända.
 
Dottern och jag gick för säkerhets skull ett varv runt huset idag för att se att allt såg bra ut och det gjorde det. Det låg lite fler smågrenar på tomten än vad det brukar göra men det var allt så nu kan vi med gott samvete hämta sonen vid hans skola när han slutar vid lunch och åka iväg på shoppingtur till Klädkällaren.
 
Måste ju passa på att umgås med mina barn när jag får chansen. Många gånger saknar jag att kunna göra spontana saker med barnen som att bara dra in till stan och ta en fika tillsammans. Men att planera in en liten utflykt någon gång ibland ger också ny energi till batterierna och har vi tur så kommer vi dessutom hem med en massa fina fynd.

Kommentarer:

1 Lisbeth:

Vi klarade oss också bra, för stormen tog en lite sydligare bana än vad SMHI trodde. Är väldigt tacksam för det för bara 10 mil härifrån blåste det 44 m/s..
Har bekanta som råkat riktigt illa ut, :/

Svar: Ja det var ju många i framför allt Skånetrakten som råkade riktigt illa ut.
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen