God fortsättning

Tänk att den här kroppen alltid ska svara med vakennätter så fort jag gjort mer än den anser att jag klarar av. Gränsen verkar gå vid att lämna soffan mer än för att äta, sitta upp längre än de stunder jag äter för att inte tala om om jag försöker umgås och vara social.
 
Vi hade en jättelugn och mysig julafton där det mesta var förberett innan men ändå, inte mer än max två timmars sömn fördelat på hela natten. Man blir ju inte piggare av för lite sömn heller precis, så gårdagen kändes som dagen efter en rejäl fylla plus värsta influensan. Jag mådde illa och var helt slut. Lämnade inte mitt soffhörn för mycket mer än att äta lite rester.
 
Trodde nog att denna nattens sömn skulle bli ordentlig men icke sade nicke. En natt med vakna, sova, vakna, sova om vartannat hela tiden. Jag vill sova en hel natt och vakna utsövd någon endaste en liten gång.
 
Idag känner jag mig fortfarande rätt överkörd, duschen tog nog mina sista krafter och jag fryser och svettas om vartannat. Vi som ska till mamma för att äta gott och umgås. Mår i alla fall inte illa idag, man får vara glad för det lilla ;)
 
God fortsättning på er.
 
 

Kommentarer:

1 kajza :

Min man sa: man kan tro att det är du ( alltså jag ) som skrivit detta. :-(
Det är hemskt att man ska behöva må så här :-(.

Svar: Ja det är tråkigt att man ska straffas varje gång man försöker leva lite. Hoppas på snabb återhämtning för oss efter helgerna. Kram
Nilla

2 Mrs E:

Jag sov bra, men för kort eftersom jag hittade och fastnade i din blogg, och inte kunde sluta läsa. Så mycket igenkänning... Jag har inte ME-diagnos än men är förmodligen på väg mot en. Har varit sjuk i två år och nyss (råkat) fått träffa en doktor som är ganska övertygad om att det är ME. Din beskrivning av sjukdomen bekräftar det. Symptomen beskrivna som lm jag gjort det själv. Många blandade känslor, just nu en hel del mörka. Men tacksamheten du beskriver över att trots allt finnas där för barnen, det känner jag så väl igen...

Jag är också nätskribent och har skrivit mycket om min sjukdom, men ännu inte om diagnosen. Den måste jag smälta själv först. Och få. En del kvarstår innan den är satt.

Tack för att du delar med dig, av så väl mörker som ljus. Jag kommer tillbaka.
Önskar dig en god natt nästa natt, och kan skriva under på att också minimala ansträngningar under julafton kostar mängder i avbetalning efteråt...

Svar: Tråkigt att höra att du troligtvis har ME. Finns ju roligare sjukdomar att få, fast det är klart det finns ju värre också.
Jag tycker att känslorna har åkt berg och dalbana genom åren. Allt från ilska, sorg och även tacksamhet. Man måste nog tillåta sig att känna både ilska och sorg för att kunna gå vidare. Kram
Nilla

Kommentera här:

Besökstoppen